Hur påverkar luftfuktigheten hur ozon fungerar?

Hur ozon fungerar och presterar beror på flera olika parametrar som temperatur, ventilation och framför allt vilken sorts luktskada som ska behandlas. Här ska vi titta på en annan parameter som är en av de viktigare, nämligen relativ luftfuktighet (RH). Den relativa fuktigheten vi har i våra hem och lokaler beror på en mängd olika saker, som hur många människor som vistas där, vilka aktiviteter som sker, temperatur, årstid, ventilation osv. Det är bra att veta hur luftfuktigheten i vissa fall kan påverka hur ozonet verkar när du använder en av våra ozongeneratorer. 

Professionella luktsanerare kan ha tillgång till ozongeneratorer med dedikerad tillluft för att producera olika specifika resultat. Det kan vara antingen ren syrgas eller något som kallas för torrluft, det vill säga luft där en stor del av fukten har avlägsnats. 
För en ozongenerator för hemmabruk gäller däremot att luft från det omgivande rummet sugs in i generatorn och ozon tillverkas av det syre som finns i luften. Vi har alla olika hög relativ luftfuktighet i våra hem men de flesta ligger mellan 40% och 60% (det som räknas som normal nivå enligt boverket är mellan 20% och 70%).  På grund av detta är den relativa luftfuktigheten i den ingående luften viktig för både tillverkningen av ozon men också vad som händer sedan. 

Lyckligtvis rekommenderar vi att man har en naturlig luftfuktighet som ligger inom standardspannet 40-60%, vilket gör att ozon är verkbart både på lukter och mikroorganismer. Lämna åt professionella luktsanerare att hantera syrgastuber och att manipulera luftfuktigheten för att få till den exakta optimala procenten. 
Om du vill dyka lite djupare i hur luftfuktigheten påverkar rent tekniskt diskuterar vi det mer i detalj här nedan.

Låt oss börja med tillverkningen av ozon.  
Ju torrare luft, desto bättre är det för ozonproduktionen. Fukten i luften påverkar nämligen produktionen på flera sätt.
Ozon produceras när elektricitet gör så att syremolekyler (som består av 2 stycken syreatomer) delas i två. Dessa fria syreatomer går sedan samman med andra syremolekyler och bilder ozon (som består av 3 stycken syreatomer). Denna elektricitet kallas koronaurladdningar. När det finns fukt på det material i generatorn som genererar koronaurladdningarna blir urladdningarna svagare och det leder till att en mindre mängd ozon tillverkas. Upp till 50% RH är försämringen försumbar men tilltar sedan i större takt. Enligt forskning är skillnaden i ozonproduktion 40% mellan 20-50% RH och 90% RH.

Fukt kan även reagera med den ozon som har skapats och på det sättet minska mängden ozon som kommer ut i rummet. Fukt, dvs. vattenånga, består av två väteatomer och en syreatom, det välkända H2O. Detta omvandlas till väteperoxid, H2O2, genom att den tredje syreatomen i ozonet flyttas över till vattenpartikeln. Ozonet återgår på så sätt till syre igen. 

I vatten finns även naturligt hydroxidjoner (en syreatom tillsammans med en väteatom, OH-) vilka kan reagera med ozonpartiklarna och skapa olika radikaler. Detta bidrar också till att mängden ozon som kommer ut i rummet och kan arbeta blir mindre. Även kväveoxider (där syreatomer kombinerar med kväveatomer istället för med väteatomer) kan skapas med hjälp av fukt, varje reaktion som sker använder upp en del av ozonmolekylerna. 

Vad händer sen?
Ozon har en halveringstid på ca 30 minuter i rumstemperatur och vid genomsnittlig RH. Om RH sjunker så ökar ozonets livslängd, i laboratoriemiljö har livslängd på 25 timmar uppmätts i helt stillastående luft med 0% fuktighet, det är givetvis inget vi upplever till vardags. 
Om det nu är så att vid låg RH är ozontillverkningen mer effektiv, ozon reagerar mindre och dess livslängd är längre, är det inte självklart att vi vill ha så låg RH som möjligt? Faktiskt inte, ibland vill vi ha de där radikalerna och fukt har ibland en viktig roll att fylla.

Lukt
Lukt förstärks av hög RH. Ett klassiskt exempel på detta är yllekläder som får en distinkt lukt när de blir fuktiga. Detta beror på att ull innehåller en viss mängd svavel och detta svavel skapar den karakteristiska lukten när den utsätts för fukt. När samma plagg blir torrt igen försvinner lukten igen. Luktmolekyler är oftast flyktiga och upplöses mer när det finns fler vattenmolekyler i rummet och följer med vattenmolekylerna till näsan vilket ger en starkare luktupplevelse. Slemhinnorna i näsan fungerar dessutom bättre i fuktig miljö än i torr så det är inte bara fler luktmolekyler som når näsan utan näsan är också bättre på att fånga upp dem. 

Att det finns fler luktmolekyler i luften innebär samtidigt att de inte är impregnerade i olika material och därför lättare för ozonet att eliminera. Å andra sidan har ozonet en kortare livstid vid hög RH vilket gör att det inte kan sprida sig långt och nå fler skrymslen och vrår. Nu har vi dock nytta av de radikaler som skapas i mötet av ozonet och hydroxidjonerna i fukten, dessa är nämligen väldigt reaktiva och bryter snabbt ner luktmolekyler, tillsammans med ozonet. Läs gärna mer om detta här. 

Mögel
Som du säkert vet så trivs mögel där det är fuktigt. Vid en RH på över 70% är mögelsporerna aktiva och förökar sig vilket leder till mögelskador. Dessa kan vara ytliga och relativt lätta att få bort eller så kan möglet växa på djupet vilket kräver betydligt större ingrepp för att få bort. Luftfuktigheten är i det här fallet ett dubbeleggat svärd, vi vill ha låg RH för att förhindra att mögel sprids men vid högre RH blir ozonet mer effektivt på att döda mögelsporer. 

Mögelsporerna blir nämligen torra och passiva när RH är låg och detta gör att ozonet har svårare att reagera med mögelsporen och skada den. Vid en RH på under 45% är effekten av ozon väldigt liten när det gäller att döda mögelsporer även om lukten av dem fortfarande effektivt tas bort, vilket utvecklas vidare här. Anledningen till att ozonet har svårt att döda mögelsporer när de är uttorkade är att sporernas skal hårdnar och blir svårforcerade. Jämför svårigheten att trycka hål i ett majskorn och ett opoppat popcorn. 

Bakterier och virus
Bakterier och virus fungerar på många sätt likadant som mögelsporer, vid låg RH torkar de och blir mindre sårbara för ozonets oxiderande verkan. Vid standard RH, 40-60%, har ozon fortfarande effekt på bakterier och virus men inte alls på den nivå som krävs för att inaktivera bakterier och virus på sjukhus och i laboratorier, där krävs en RH på över 90% och en högre ozonkoncentration än en kommersiell generator skapar, 20-25 ppm. Det kan dock vara stor skillnad beroende på var inom det spannet man ligger, även om det inte är entydigt data om det. 

En undersökning visade att 99% av virus inaktiverades vid 55% RH medan en annan källa menar att det inte är någon märkbar skillnad på effektiviteten mellan 35% och 55% RH. Oavsett vilka gränsvärden man vill använda sig av är det dock entydigt att hög RH är positivt för eliminering av bakterier och virus.

Slutsats
Hur ska man då tänka när luftfuktigheten har både fördelar och nackdelar både när det är högt och lågt? En naturlig luftfuktighet som ligger inom standardspannet 40-60% är en gyllene medelväg där ozon är verkbart både på lukter och mikroorganismer. Privata hem har inte samma krav på sterilisering som sjukhus och labratorier så lämna åt professionella luktsanerare att hantera syrgastuber och att manipulera luftfuktigheten för att få till den exakta optimala procenten.

Om du har frågor kring ozon eller behöver rådfråga utifrån dina specifika förhållanden, kontakta oss på OzonStockholm: